Kategorier
Fondsparande

Varför köper inte fler aktier och fonder?

Jag har alltid frågat mig varför inte fler köper aktier och fonder? Jag ser olika orsaker till detta. En gemensam nämnare för samtliga är rädsla – rädsla för att förlora det man satsat. En annan orsak är kunskap – alla har inte kunskap om aktier och fonder. Det finns till och med banker som inte kan förklara sammanhangen för kunderna. Det är också fråga om tid. Sedan finns det de som inte har överskott till att ens spara pengar. Många sätter sig inte och tar sig tid för att se över deras placeringsalternativ. Det är enklare att titta på dumburken eller jaga ”likes” på Facebook.

Orsaker till varför inte fler köper aktier och fonder:

  • Rädsla
  • Kunskap
  • Tid
  • Överskott för att kunna spara

Vad man behöver förstå för att motverka ovanstående.

Om man går tillbaka till 1990.01.01 så var OMXS30 index på 206,69 och idag 2013.09.20. så står OMXS30 i 1 285,78. Det är en nätt ökning på 522%. Om man går tillbaka till 1999.01.01 så var OMXS30 index på 727,1 och idag som sagt 1 285,78. Det är en ökning på 76,8%. Hade man satsat 10.000 kr i en indexfond 1990.01.01. så hade man idag haft 62.208 kr. Om man gjort samma sak 1999.01.01 och satsat 10.000 kr så hade man idag haft 17.684 kr. Då får man beakta att det varit ett antal finanskriser under dessa perioder. Behöver man vara rädd då för att förlora pengarna? Vad blir risken om man är långsiktig? Jag tycker inte aktier och fonder är så riskabla baserat på ovanstående.

Därför är aktier den bästa typen av sparande.

Man kan inte dansa in och ut ur placeringarna. Det är när man satsat pengar och sedan börjar ta ut pengarna när placeringar gått ner och sedan missar man uppgången när de börjar gå upp igen. Om man tar ut pengarna så ska det möjligen ske för att man ser ett annat alternativ som kommer att gå upp, men åter igen så krävs det kunskap innan man tar varje sådant beslut. Kunskap kräver tid. Därmed gör dina investeringar baserad på den tid du kan lägga ner. Har du lite tid – lägg pengarna i indexfonder. Om du har mer tid att ägna dig åt placeringar så kan du satsa i olika typer av fonder och aktier mm.

Överskott att spara handlar om möjligheter och prioriteringar.

Jag hoppas ovanstående hjälper dig och att du får mer intresse och kunskap för aktier och fonder, och inser möjligheterna.

Källa: OMXS30 statistik från www.nasdaqomxnordic.com/index/

Kategorier
Fondsparande

Spelar storleken någon roll? Om aktiefonder med en snabb utveckling

Aktiefonder kan växa snabbt och bli stora och få en stor fondförmögenhet. Detta kan leda till problem för fondförvaltare och investerare. I denna artikel ska vi visa dig hur man kan hantera den snabba tillväxten i dessa fonder och hur dessa fonder passar in i din investeringsstrategi.

När vi pratar om storlek på aktiefonder så menar vi fondförmögenheten d.v.s. totala tillgångarna i fonden som fondförvaltaren har att förvalta och investera.

Aktiefonder som vi menar i dagligt tal är s.k ”open-ended funds” och de kan växa på två sätt:

  1. När den underliggande tillgången som fonden äger (aktier, räntepapper, etc) ökar i värde så ökar fondens värde.
  2. Inflöde av pengar från investerare. Detta är skälet till att fondens fondförmögenhet fortsätter att stiga trots att fonden kanske har en negativ avkastning.

Vad händer när storleken blir ett hinder för fondens utveckling?

När fler och fler investerare sätter in pengar i fonden så kan fondförvaltaren få problem och behöva placera pengarna så fort som möjligt. Några fondförvaltare kanske då köper ytterligare aktier i företag som inte är helt optimala för investerarna.

För att avgöra när storleken blir ett hinder så måste vi fråga oss vid vilken punkt är det en positiv relation mellan aktiefondens storlek och avkastning. Generellt kan man säga att detta inträffar när fondförvaltaren inte kan upprätthålla investeringsstrategin och generera lika hög avkastning som fonden lyckats med historiskt – då har fonden blivit för stor.

Det är värt att notera att ovanstående storleksproblem inte inträffar när det gäller index- eller obligationsfonder. I båda dessa fall så är större bättre, för att portföljförvaltningen är enklare och fondens operativa och administrativa kostnader är fördelade över en större tillgångs bas och således sänker fondens kostnader i förhållande till fondförmögenheten.

En fonds storlek måste beaktas i förhållande till dess investeringsprofil. Till exempel en småbolagsfond som växer från 100 miljoner kronor till 1 miljard kronor är helt enkelt inte lika effektiv när den blir för stor som den var från början. Småbolagsförvaltare agerar mer traditionellt som en ”stock-picker” d.v.s. väljer enskilda aktier, vilket kanske tilltalar en viss typ av investerare.

Småbolagsfonder har ofta aktier som inte har lika hög likviditet d.v.s. handlas inte i så stora volymer och har kanske också ett lägre antal aktier i portföljen. När det sedan kommer in fler investerare som tillför mer kapital så ökar fondförmögenheten och fondförvaltaren kan då få problem med att köpa större volymer av de aktierna utan att driva upp kursen och göra de för dyra. Avkastningen kan alltså sjunka när aktiefonden får in mer kapital och fond-förvaltaren kanske måste finna nya aktier att placera i.

Vilka alternativ har fondförvaltaren när fonden blir för stor?

  1. Fonden kan fortsätta med samma investeringsstrategi som den hade när den var hälften så stor och då den var effektiv.
  2. Förändra investeringsstrategin med risken att en del investerare försvinner från fonden.
  3. Stänga fonden för nya investerare.
  4. Förändra fonden från en s.k. ”open-end” fond till en s.k. closed-end” fond. På detta sätt så kommer inte fonden att öka i värde som ett resultat av att investerarna sätter in mer pengar i fonden.

Ytterligare problem som kan uppstå om fonden blir för stor är att den kan börja likna eller bete sig som en index fond. Detta kan då leda till att investerarna får betala en högre fondavgift än vad en normal aktieindexfond tar ut i avgift. När en sådan fond blir för stor och samtidigt har en högre fondavgift så är det alltså bättre att ha pengarna placerade i en aktieindex-fond. Man vill ju inte betala en högre kostnad och få en lägre avkastning om man kan få den för en lägre kostnad.

Är mindre bättre?

Fördelen med en mindre fond är att fondförvaltaren kan köpa och sälja aktier snabbare d.v.s. vara mer aktiv i förvaltningen utan att det påverkar aktiekurserna i lika hög grad som det kan göra med en större fond.

Storleken har ingen betydelse

Det är inte alla stora fonder som är dåliga utan det finns exempel på där storleken inte spelar någon roll. Till exempel obligationsfonder som ska avkasta kontinuerligt en fast löpande avkastning. Marknaden för obligationer är så mycket större än aktiemarknaden så priset på obligationer påverkas inte när det handlas med stora volymer.
Det finns även exempel på stora aktiefonder som varit framgångsrika trots att de varit stora. En sådan fond är till exempel Fidelity Magellan Fund som förvaltades tidigare av Peter Lynch. Den hade 1 miljard dollar i fondförmögenhet och ökade till 13 miljarder dollar på mindre än 7 år och under Peter Lynch’s förvaltning så slog fonden S&P500 index med 13%* per år från 1977 – 1990. Fondförmögenheten fortsatte stiga till 137 miljarder dollar fram till 1999 för att sedan till 2013 sjunka ner till 13 miljarder dollar. Men trots detta så har fonden lyckats avkasta 16,33%* per år i genomsnitt sedan starten. *) Observera att detta är i lokal valuta och inte i SEK.

Hur finner man rätt storlek?

Dessa generella regler kan hjälpa dig att finna om en fonds storlek är ett hinder eller om den helt enkelt bidrar till fondens avkastning.

  • Beakta storleken i förhållande till investeringsstrategin. Avkastar fonden lika mycket nu som den har gjort historiskt eller har fondens storlek blivit ett hinder.
  • Se om fondförmögenheten sjunker. Det beror antingen på att investerarna tar ut pengarna från fonden eller att dess tillgångar sjunker i värde.
  • Håll koll på hur stor likviditet som fonden har nu jämfört med tidigare år. Om fonden börjar få för hög kassa (>15%) så kan det vara ett tecken på att förvaltaren kan ha problem med att placera pengarna i aktier. Men det kan också vara så att fondförvaltaren avvaktar en marknadsnedgång för att kunna köpa vid rätt tillfälle.

Avslutningsvis om aktiefonder

Fonder växer och blir större. Bara i november 2013 så satte svenskarna in 3,2 miljarder i fonder, enligt Fondbolagens förening. Fondernas storlek påverkar alltså vilken avkastning de kommer generera, så det är upp till dig och se om de lever upp till de mål du ställer på fonden – om inte – flytta dina pengar till en annan fond.

Kategorier
Fondsparande

Vad är fondsparande och varför ska man fondspara?

Fondsparandet i Sverige ökar och intresset för fonder ökar för varje år. Det visar statistiken tydligt. Vid årsskiftet 2012/2013 så uppgick fondförmögenheten i Sverige till 2 050 miljarder kronor. På tio år har fondförmögenheten ökat med 1 300 miljarder kronor. Ungefär hälften utav det kommer från värdeökning och hälften från nysparande.

8 av 10 svenska folket sparar i fonder och då är inte premiepensionen (PPM) inräknad. Räknat i procent så är det 76% av svenska folket som sparar i fonder. Jämför man i ett internationellt perspektiv så är det en exceptionell siffra. Om du finner detta intressant så kan du läsa mer om fondsparande hos Fondbolagens förening, www.fondbolagen.se.

Därför ska du spara i fonder

  • Anledningen till att man sparar i fonder är att man på ett enkelt och billigt sätt kan äga en portfölj av aktier och/eller räntor etc. och på så sätt få en riskspridning och samtidigt ha möjlighet att få en högre avkastning på sikt än vad ett vanligt sparkonto ger i ränta. Det är större risk att äga enskilda aktier än att spara i en fond som placerar i flera aktier och på så vis sprider riskerna.
  • Fonder kan ge dig del av avkastningen i portföljer som förvaltas aktivt av professionella fondförvaltare till en liten kostnad. Du som privatperson har helt enkelt inte tid att sitta och analysera individuella aktier såsom en professionell förvaltare kan.
  • En ytterligare fördel med att spara i fonder är att man kan spara regelbundet mindre belopp än t.ex. vid köp av enskilda aktier eller obligationer. När du sparar i en fond så är det i praktiken samma sätt som att spara i ett bankkonto. Du kan sätta in och ta ut pengar när du vill i fonden, och du kan ha en fast månadsinsättning i fonden med automatisk överföring.
  • Det är också enkelt att sälja, köpa och byta fonder. Därmed är inte pengarna låsta så du binder kapital.
  • Värdet av fondens andelar bestäms varje dag och det räknas ut genom att man delar det totala antalet andelar i fonden med det aktuella marknadsvärdet på fondens alla tillgångar. Detta värde kallas nettoandelsvärde (NAV). När tillgångarna som fonden äger har ökat i värde så stiger också nettoandelsvärdet. När fonden får utdelningar och ränteinkomster så läggs de till det totala fondvärdet och räknas automatiskt in i nettoandelsvärdet. I nettoandelsvärdet är förvaltningsavgiften redan avdragen.

Om du inte redan fondsparar – kontakta din lokala bank, försäkringsbolag eller nätmäklare och bli kund och kom igång med ditt fondsparande. De hjälper dig att öppna ett fondkonto.