≡ Meny

Pensionssparande

Att investera långsiktigt lönar sig

Hjälp med att investera din PPM?

 

Historisk avkastning PPM-portföljen: 2012, +24 % 2013, +19,9 % 2014, + 26,6 % 

2015: + 21,0  % Den årliga avkastningen 2017 på PPM blev 12,5 %

Genom att vara aktiv och byta fonder så kan du få en högre avkastning på dina PPM-fonder. Jag hjälper dig att hitta rätt 2018.

 

2013 – Året som gick – PPM-portföljen

i Aktuellt
Bergsbestigare

December månad gjorde att börsåret 2013 blev ett ytterligare bra år för www.pensionssparande.eu. Min PPM-portfölj ökade totalt under 2013 med +19,9% jämfört med OMX Index 30 som gick upp med 18,0% och SIXPRX som gick upp med 27,9%. Sammantaget är jag nöjd med att jag slog OMX Indexet men det är en bit kvar tills jag slår SIXPRX som är mitt högsta mål. Detta är vårt mål för 2014.

Historisk avkastning PPM-portföljen:

2012 = +24,0 %

2013 = +19,9 %

Hur lyckades vi med +19,9 % i avkastning för 2013? Året började lite försiktigt och ifrån början hade vi placerat PPM-fonderna i Ålandsbanken High Yield och Didner & Gerge Aktiefond Sverige som båda gick lysande under 2012. Ålandsbankfonden gick väldigt bra tack vare höga avkastningar på företagsobligationerna, men efter första kvartalet 2013 så såg man att företagsobligationernas avkastning var på väg ner och därför blev det dags för ett byte (2013.04.09). Didner & Gerge låg kvar och sedan tillkom fyra stycken ytterligare fonder: Länsförsäkringar Fastighetsfond, UBS (Lux) Biotech, Blackrock World Healthscience, UBS Small & Midcap Japan och då fick PPM-portföljen ytterligare fart uppåt fram tills mitten på sommaren då det blev oroligheter i Nordkorea och senare Syrien vilket ledde till några dalar under året.

Men fonderna återhämtade sig ganska snabbt och sedan började budgettakdiskussionerna i USA och då blev det lite nedgång igen och återigen så hämtade sig portföljen bra men då tyckte jag att vi låg för högt viktad mot Japan och Biotech efter den höga uppgång som gjorts på kort tid. Samtidigt så låg andra fonder i stark uppåtgående trend, vilket gjorde att det var dags att byta i November till mitt nuvarande innehav.

Nuvarande PPM-innehav

Sedan senaste fondbytet som gjordes 2013.11.07 har sedan dess gått upp med +1,8%. Om ni vill veta mer om innehavet och viktningen av fonderna så prenumerera på Nyhetsbrevet – som är helt gratis (se längst ner i artikeln).

Hur kommer 2014 att gå? – det är frågan

Jag är fortsatt positiv och tror att börsen kommer att gå upp något tack vare att Tyskland går bra – de gynnas av en låg EUR-kurs. Går Tyskland bra så går även Sverige bra. Det som talar emot Sverige dock är den höga kronkursen.

Det kommer säkert vara en volatil börs under 2014 också, och det kommer säkert återigen att bli diskussioner om budgettak, QE, tapering och Obamacare i USA. Men sammantaget så tror jag att återhämtningen i Europa kommer fortsätta uppåt och situationen i Spanien, Italien, Grekland m.fl. kommer också förbättras. PMI index d.v.s. inköpschefsindex gick ner något i december, men jag bedömer att det är en tillfällig nedgång och det kommer säkert öka redan i januari igen. Sammantaget så ser det trendmässigt något uppåt ut men som sagt det blir säkert någon korrigering nedåt. Men som alltid så kommer det att stiga långsiktigt.

Arbeta efter pensionen

I Sverige har de flesta utav oss en bild på att vi ska pensionera oss vid 65 års ålder. Men nu har ju staten ändrat pensionsåldern till 67 års ålder men man kan ta ut den tidigast från 61 års ålder. Pensionsåldern kommer fortsätta att höjas i framtiden dels tack vare en åldrande frisk befolkning och dels att p.g.a. att antalet pensionärer ökar och det leder till att det blir mindre pengar till pensionärerna och särskilt påfrestande blir det också i och med att den yngre generationen har svårt att få jobb och kan bidra till statskassan.

Visste du förresten att företagare inte behöver betala arbetsgivaravgifter (ålderspensionsavgiften ligger på blygsamma 10,21 %) när man anställer en pensionär? Dessutom sammanställde nyligen Pensionsmyndigheten de regler som gäller för de som väljer att arbeta efter pensionering. Vid en årsinkomst på 180000 kronor blir skatten 14000 för den som arbetar efter 66. Om personen i fråga istället väljer att gå i pension blir skatten för samma inkomst 38000 kronor. Källa: DN.

Högre grundavdrag efter 66

Kan man jobba även som pensionär?

Nej, säger de flesta och svaren lyder ofta att nu är det dags att vara ledig och många pensionärer är helt enkelt utslitna i kroppen både fysiskt och/eller psykiskt efter att ha jobbat ett hårt långt arbetsliv. Men några av Er kanske känner att man kan göra mer som pensionär. Frågan man måste ställa sig som pensionär är:

  • Vad vill jag göra efter pensionen?
  • Vill jag vara ledig?
  • Vill jag fortsätta jobba?
  • Kan jag jobba lite då och då?
  • Var finns det den typen av jobb där man bara kan jobba då och då?

Svaren på dessa frågor kan bara du som individ bestämma eller välja för alla har olika förutsättningar.

Det finns flera olika typer av jobb eller tjänster som man kan utföra som pensionär baserat på vilka tidigare erfarenheter, intressen, hobbys etc. man har.

Några exempel på vad man kan jobba med efter pensionen

Företaget du tidigare jobbade på kanske behöver din hjälp några timmar i veckan eller månaden. Det kan vara allt ifrån vad du har arbetat med tidigare till att hjälpa till med att arkivera eller kopiera sådant som inte blivit gjort tidigare. Företaget kanske behöver hjälp inför en kommande mässa, etc. Fler exempel:

  • Du kanske är en duktig seglare eller bilförare som kan hjälpa andra företag att leverera båtar, bilar, husvagnar, släp etc. till deras kunder.
  • Du kanske har en unik kunskap inom miljö, IT, data, ekonomi, juridik, översättning, teknisk dokumentation, deklaration, assistera lärare mm. – som kan göras vid behov.
  • Du kanske har en hobby som du kan tjäna pengar på; snickra, fota, sy, sälja saker på marknader.
  • Du kanske kan jobba åt en idrottsförening och hjälpa till med materialförvaltning, bingo eller sköta deras kiosk- eller lottförsäljning vid matcher.
  • Du kanske kan skriva en blogg på internet med affiliate-länkar, skriva e-böcker eller andra böcker.
  • Du kanske kan hjälpa andra med att gå ut och rasta hunden, hemarbete, utföra olika ärenden åt andra som du känner eller människor som behöver hjälp med detta.

Ovanstående är bara några exempel på vad man kan göra som pensionär. Jag är säker på att du kan komma på saker som du kan göra genom att bara se på vad du är bra på och vad du har gjort tidigare.

Genom att vara lite mer aktiv och samtidigt dryga ut pensionen med extrapengar så är man inte helt beroende av pensionen och sparkapitalet man fått ihop. Dessutom är det ju inte fel att ha ett aktivt och socialt liv även när man går i pension.

Det blir ju en stor omställning när man inte träffar de gamla arbetskamraterna längre eller lika ofta. Det kanske till och med är så att du kan vänta med att ta ut hela pensionen den dagen du går i pension och bara ta ut en del utav den. Ju längre du väntar med att ta ut din pension desto högre blir din pension. Pensionsmyndigheten har beräknat att för varje år du väntar med att ta ut din pension så höjs den med ca 7-8%.

Jag hoppas att denna artikel har gett dig lite idéer på vad du kan arbeta med även efter pensionering.

Lästips: om att hålla sig frisk länge.

Aktiefonder

Aktiefonder kan växa snabbt och bli stora och få en stor fondförmögenhet. Detta kan leda till problem för fondförvaltare och investerare. I denna artikel ska vi visa dig hur man kan hantera den snabba tillväxten i dessa fonder och hur dessa fonder passar in i din investeringsstrategi.

När vi pratar om storlek på aktiefonder så menar vi fondförmögenheten d.v.s. totala tillgångarna i fonden som fondförvaltaren har att förvalta och investera.

Aktiefonder som vi menar i dagligt tal är s.k ”open-ended funds” och de kan växa på två sätt:

  1. När den underliggande tillgången som fonden äger (aktier, räntepapper, etc) ökar i värde så ökar fondens värde.
  2. Inflöde av pengar från investerare. Detta är skälet till att fondens fondförmögenhet fortsätter att stiga trots att fonden kanske har en negativ avkastning.

Vad händer när storleken blir ett hinder för fondens utveckling?

När fler och fler investerare sätter in pengar i fonden så kan fondförvaltaren få problem och behöva placera pengarna så fort som möjligt. Några fondförvaltare kanske då köper ytterligare aktier i företag som inte är helt optimala för investerarna.

För att avgöra när storleken blir ett hinder så måste vi fråga oss vid vilken punkt är det en positiv relation mellan aktiefondens storlek och avkastning. Generellt kan man säga att detta inträffar när fondförvaltaren inte kan upprätthålla investeringsstrategin och generera lika hög avkastning som fonden lyckats med historiskt – då har fonden blivit för stor.

Det är värt att notera att ovanstående storleksproblem inte inträffar när det gäller index- eller obligationsfonder. I båda dessa fall så är större bättre, för att portföljförvaltningen är enklare och fondens operativa och administrativa kostnader är fördelade över en större tillgångs bas och således sänker fondens kostnader i förhållande till fondförmögenheten.

En fonds storlek måste beaktas i förhållande till dess investeringsprofil. Till exempel en småbolagsfond som växer från 100 miljoner kronor till 1 miljard kronor är helt enkelt inte lika effektiv när den blir för stor som den var från början. Småbolagsförvaltare agerar mer traditionellt som en ”stock-picker” d.v.s. väljer enskilda aktier, vilket kanske tilltalar en viss typ av investerare.

Småbolagsfonder har ofta aktier som inte har lika hög likviditet d.v.s. handlas inte i så stora volymer och har kanske också ett lägre antal aktier i portföljen. När det sedan kommer in fler investerare som tillför mer kapital så ökar fondförmögenheten och fondförvaltaren kan då få problem med att köpa större volymer av de aktierna utan att driva upp kursen och göra de för dyra. Avkastningen kan alltså sjunka när aktiefonden får in mer kapital och fond-förvaltaren kanske måste finna nya aktier att placera i.

Vilka alternativ har fondförvaltaren när fonden blir för stor?

  1. Fonden kan fortsätta med samma investeringsstrategi som den hade när den var hälften så stor och då den var effektiv.
  2. Förändra investeringsstrategin med risken att en del investerare försvinner från fonden.
  3. Stänga fonden för nya investerare.
  4. Förändra fonden från en s.k. ”open-end” fond till en s.k. closed-end” fond. På detta sätt så kommer inte fonden att öka i värde som ett resultat av att investerarna sätter in mer pengar i fonden.

Ytterligare problem som kan uppstå om fonden blir för stor är att den kan börja likna eller bete sig som en index fond. Detta kan då leda till att investerarna får betala en högre fondavgift än vad en normal aktieindexfond tar ut i avgift. När en sådan fond blir för stor och samtidigt har en högre fondavgift så är det alltså bättre att ha pengarna placerade i en aktieindex-fond. Man vill ju inte betala en högre kostnad och få en lägre avkastning om man kan få den för en lägre kostnad.

Är mindre bättre?

Fördelen med en mindre fond är att fondförvaltaren kan köpa och sälja aktier snabbare d.v.s. vara mer aktiv i förvaltningen utan att det påverkar aktiekurserna i lika hög grad som det kan göra med en större fond.

Storleken har ingen betydelse

Det är inte alla stora fonder som är dåliga utan det finns exempel på där storleken inte spelar någon roll. Till exempel obligationsfonder som ska avkasta kontinuerligt en fast löpande avkastning. Marknaden för obligationer är så mycket större än aktiemarknaden så priset på obligationer påverkas inte när det handlas med stora volymer.
Det finns även exempel på stora aktiefonder som varit framgångsrika trots att de varit stora. En sådan fond är till exempel Fidelity Magellan Fund som förvaltades tidigare av Peter Lynch. Den hade 1 miljard dollar i fondförmögenhet och ökade till 13 miljarder dollar på mindre än 7 år och under Peter Lynch’s förvaltning så slog fonden S&P500 index med 13%* per år från 1977 – 1990. Fondförmögenheten fortsatte stiga till 137 miljarder dollar fram till 1999 för att sedan till 2013 sjunka ner till 13 miljarder dollar. Men trots detta så har fonden lyckats avkasta 16,33%* per år i genomsnitt sedan starten. *) Observera att detta är i lokal valuta och inte i SEK.

Hur finner man rätt storlek?

Dessa generella regler kan hjälpa dig att finna om en fonds storlek är ett hinder eller om den helt enkelt bidrar till fondens avkastning.

  • Beakta storleken i förhållande till investeringsstrategin. Avkastar fonden lika mycket nu som den har gjort historiskt eller har fondens storlek blivit ett hinder.
  • Se om fondförmögenheten sjunker. Det beror antingen på att investerarna tar ut pengarna från fonden eller att dess tillgångar sjunker i värde.
  • Håll koll på hur stor likviditet som fonden har nu jämfört med tidigare år. Om fonden börjar få för hög kassa (>15%) så kan det vara ett tecken på att förvaltaren kan ha problem med att placera pengarna i aktier. Men det kan också vara så att fondförvaltaren avvaktar en marknadsnedgång för att kunna köpa vid rätt tillfälle.

Avslutningsvis om aktiefonder

Fonder växer och blir större. Bara i november 2013 så satte svenskarna in 3,2 miljarder i fonder, enligt Fondbolagens förening. Fondernas storlek påverkar alltså vilken avkastning de kommer generera, så det är upp till dig och se om de lever upp till de mål du ställer på fonden – om inte – flytta dina pengar till en annan fond.