≡ Meny

Pensionssparande

Att investera långsiktigt lönar sig

Hjälp med att investera din PPM?

 

Historisk avkastning PPM-portföljen: 2012, +24 % 2013, +19,9 % 2014, + 26,6 % 

2015: + 21,0  % Senaste fondbytet gjordes 2015-02-03

Genom att vara aktiv och byta fonder så kan du få en högre avkastning på dina PPM-fonder. Jag hjälper dig att hitta rätt 2015.

 

Arbeta efter pensionen

I Sverige har de flesta utav oss en bild på att vi ska pensionera oss vid 65 års ålder. Men nu har ju staten ändrat pensionsåldern till 67 års ålder men man kan ta ut den tidigast från 61 års ålder. Pensionsåldern kommer fortsätta att höjas i framtiden dels tack vare en åldrande frisk befolkning och dels att p.g.a. att antalet pensionärer ökar och det leder till att det blir mindre pengar till pensionärerna och särskilt påfrestande blir det också i och med att den yngre generationen har svårt att få jobb och kan bidra till statskassan.

Visste du förresten att företagare inte behöver betala arbetsgivaravgifter (ålderspensionsavgiften ligger på blygsamma 10,21 %) när man anställer en pensionär? Dessutom sammanställde nyligen Pensionsmyndigheten de regler som gäller för de som väljer att arbeta efter pensionering. Vid en årsinkomst på 180000 kronor blir skatten 14000 för den som arbetar efter 66. Om personen i fråga istället väljer att gå i pension blir skatten för samma inkomst 38000 kronor. Källa: DN.

Högre grundavdrag efter 66

Kan man jobba även som pensionär?

Nej, säger de flesta och svaren lyder ofta att nu är det dags att vara ledig och många pensionärer är helt enkelt utslitna i kroppen både fysiskt och/eller psykiskt efter att ha jobbat ett hårt långt arbetsliv. Men några av Er kanske känner att man kan göra mer som pensionär. Frågan man måste ställa sig som pensionär är:

  • Vad vill jag göra efter pensionen?
  • Vill jag vara ledig?
  • Vill jag fortsätta jobba?
  • Kan jag jobba lite då och då?
  • Var finns det den typen av jobb där man bara kan jobba då och då?

Svaren på dessa frågor kan bara du som individ bestämma eller välja för alla har olika förutsättningar.

Det finns flera olika typer av jobb eller tjänster som man kan utföra som pensionär baserat på vilka tidigare erfarenheter, intressen, hobbys etc. man har.

Några exempel på vad man kan jobba med efter pensionen

Företaget du tidigare jobbade på kanske behöver din hjälp några timmar i veckan eller månaden. Det kan vara allt ifrån vad du har arbetat med tidigare till att hjälpa till med att arkivera eller kopiera sådant som inte blivit gjort tidigare. Företaget kanske behöver hjälp inför en kommande mässa, etc. Fler exempel:

  • Du kanske är en duktig seglare eller bilförare som kan hjälpa andra företag att leverera båtar, bilar, husvagnar, släp etc. till deras kunder.
  • Du kanske har en unik kunskap inom miljö, IT, data, ekonomi, juridik, översättning, teknisk dokumentation, deklaration, assistera lärare mm. – som kan göras vid behov.
  • Du kanske har en hobby som du kan tjäna pengar på; snickra, fota, sy, sälja saker på marknader.
  • Du kanske kan jobba åt en idrottsförening och hjälpa till med materialförvaltning, bingo eller sköta deras kiosk- eller lottförsäljning vid matcher.
  • Du kanske kan skriva en blogg på internet med affiliate-länkar, skriva e-böcker eller andra böcker.
  • Du kanske kan hjälpa andra med att gå ut och rasta hunden, hemarbete, utföra olika ärenden åt andra som du känner eller människor som behöver hjälp med detta.

Ovanstående är bara några exempel på vad man kan göra som pensionär. Jag är säker på att du kan komma på saker som du kan göra genom att bara se på vad du är bra på och vad du har gjort tidigare.

Genom att vara lite mer aktiv och samtidigt dryga ut pensionen med extrapengar så är man inte helt beroende av pensionen och sparkapitalet man fått ihop. Dessutom är det ju inte fel att ha ett aktivt och socialt liv även när man går i pension.

Det blir ju en stor omställning när man inte träffar de gamla arbetskamraterna längre eller lika ofta. Det kanske till och med är så att du kan vänta med att ta ut hela pensionen den dagen du går i pension och bara ta ut en del utav den. Ju längre du väntar med att ta ut din pension desto högre blir din pension. Pensionsmyndigheten har beräknat att för varje år du väntar med att ta ut din pension så höjs den med ca 7-8%.

Jag hoppas att denna artikel har gett dig lite idéer på vad du kan arbeta med även efter pensionering.

Lästips: om att hålla sig frisk länge.

Aktiefonder

Aktiefonder kan växa snabbt och bli stora och få en stor fondförmögenhet. Detta kan leda till problem för fondförvaltare och investerare. I denna artikel ska vi visa dig hur man kan hantera den snabba tillväxten i dessa fonder och hur dessa fonder passar in i din investeringsstrategi.

När vi pratar om storlek på aktiefonder så menar vi fondförmögenheten d.v.s. totala tillgångarna i fonden som fondförvaltaren har att förvalta och investera.

Aktiefonder som vi menar i dagligt tal är s.k ”open-ended funds” och de kan växa på två sätt:

  1. När den underliggande tillgången som fonden äger (aktier, räntepapper, etc) ökar i värde så ökar fondens värde.
  2. Inflöde av pengar från investerare. Detta är skälet till att fondens fondförmögenhet fortsätter att stiga trots att fonden kanske har en negativ avkastning.

Vad händer när storleken blir ett hinder för fondens utveckling?

När fler och fler investerare sätter in pengar i fonden så kan fondförvaltaren få problem och behöva placera pengarna så fort som möjligt. Några fondförvaltare kanske då köper ytterligare aktier i företag som inte är helt optimala för investerarna.

För att avgöra när storleken blir ett hinder så måste vi fråga oss vid vilken punkt är det en positiv relation mellan aktiefondens storlek och avkastning. Generellt kan man säga att detta inträffar när fondförvaltaren inte kan upprätthålla investeringsstrategin och generera lika hög avkastning som fonden lyckats med historiskt – då har fonden blivit för stor.

Det är värt att notera att ovanstående storleksproblem inte inträffar när det gäller index- eller obligationsfonder. I båda dessa fall så är större bättre, för att portföljförvaltningen är enklare och fondens operativa och administrativa kostnader är fördelade över en större tillgångs bas och således sänker fondens kostnader i förhållande till fondförmögenheten.

En fonds storlek måste beaktas i förhållande till dess investeringsprofil. Till exempel en småbolagsfond som växer från 100 miljoner kronor till 1 miljard kronor är helt enkelt inte lika effektiv när den blir för stor som den var från början. Småbolagsförvaltare agerar mer traditionellt som en ”stock-picker” d.v.s. väljer enskilda aktier, vilket kanske tilltalar en viss typ av investerare.

Småbolagsfonder har ofta aktier som inte har lika hög likviditet d.v.s. handlas inte i så stora volymer och har kanske också ett lägre antal aktier i portföljen. När det sedan kommer in fler investerare som tillför mer kapital så ökar fondförmögenheten och fondförvaltaren kan då få problem med att köpa större volymer av de aktierna utan att driva upp kursen och göra de för dyra. Avkastningen kan alltså sjunka när aktiefonden får in mer kapital och fond-förvaltaren kanske måste finna nya aktier att placera i.

Vilka alternativ har fondförvaltaren när fonden blir för stor?

  1. Fonden kan fortsätta med samma investeringsstrategi som den hade när den var hälften så stor och då den var effektiv.
  2. Förändra investeringsstrategin med risken att en del investerare försvinner från fonden.
  3. Stänga fonden för nya investerare.
  4. Förändra fonden från en s.k. ”open-end” fond till en s.k. closed-end” fond. På detta sätt så kommer inte fonden att öka i värde som ett resultat av att investerarna sätter in mer pengar i fonden.

Ytterligare problem som kan uppstå om fonden blir för stor är att den kan börja likna eller bete sig som en index fond. Detta kan då leda till att investerarna får betala en högre fondavgift än vad en normal aktieindexfond tar ut i avgift. När en sådan fond blir för stor och samtidigt har en högre fondavgift så är det alltså bättre att ha pengarna placerade i en aktieindex-fond. Man vill ju inte betala en högre kostnad och få en lägre avkastning om man kan få den för en lägre kostnad.

Är mindre bättre?

Fördelen med en mindre fond är att fondförvaltaren kan köpa och sälja aktier snabbare d.v.s. vara mer aktiv i förvaltningen utan att det påverkar aktiekurserna i lika hög grad som det kan göra med en större fond.

Storleken har ingen betydelse

Det är inte alla stora fonder som är dåliga utan det finns exempel på där storleken inte spelar någon roll. Till exempel obligationsfonder som ska avkasta kontinuerligt en fast löpande avkastning. Marknaden för obligationer är så mycket större än aktiemarknaden så priset på obligationer påverkas inte när det handlas med stora volymer.
Det finns även exempel på stora aktiefonder som varit framgångsrika trots att de varit stora. En sådan fond är till exempel Fidelity Magellan Fund som förvaltades tidigare av Peter Lynch. Den hade 1 miljard dollar i fondförmögenhet och ökade till 13 miljarder dollar på mindre än 7 år och under Peter Lynch’s förvaltning så slog fonden S&P500 index med 13%* per år från 1977 – 1990. Fondförmögenheten fortsatte stiga till 137 miljarder dollar fram till 1999 för att sedan till 2013 sjunka ner till 13 miljarder dollar. Men trots detta så har fonden lyckats avkasta 16,33%* per år i genomsnitt sedan starten. *) Observera att detta är i lokal valuta och inte i SEK.

Hur finner man rätt storlek?

Dessa generella regler kan hjälpa dig att finna om en fonds storlek är ett hinder eller om den helt enkelt bidrar till fondens avkastning.

  • Beakta storleken i förhållande till investeringsstrategin. Avkastar fonden lika mycket nu som den har gjort historiskt eller har fondens storlek blivit ett hinder.
  • Se om fondförmögenheten sjunker. Det beror antingen på att investerarna tar ut pengarna från fonden eller att dess tillgångar sjunker i värde.
  • Håll koll på hur stor likviditet som fonden har nu jämfört med tidigare år. Om fonden börjar få för hög kassa (>15%) så kan det vara ett tecken på att förvaltaren kan ha problem med att placera pengarna i aktier. Men det kan också vara så att fondförvaltaren avvaktar en marknadsnedgång för att kunna köpa vid rätt tillfälle.

Avslutningsvis om aktiefonder

Fonder växer och blir större. Bara i november 2013 så satte svenskarna in 3,2 miljarder i fonder, enligt Fondbolagens förening. Fondernas storlek påverkar alltså vilken avkastning de kommer generera, så det är upp till dig och se om de lever upp till de mål du ställer på fonden – om inte – flytta dina pengar till en annan fond.

Ekonomin viker vid pension

Är du över 40 år och har fortfarande inte ordning på ditt sparande inför pensionen? Då är det hög tid att ta tag i saken. Se till att ha kontroll över din ekonomi i allmänhet och ditt långsiktiga sparande i synnerhet – förbered dina pensionsmål och ta dig tid att planera och utvärdera dina mål.

Har du en realistisk summa som du kan leva på per år eller månad som pensionär? Gör en pensionsprognos hos www.premiepensionsmyndigheten.se eller www.minpension.se. Du bör inte anta att du kommer leva billigare eller spendera mindre som pensionär än vad du gör nu.

Sikta på en stabil ekonomi och spara rikligt

När vi blir pensionärer så kommer en stor del av inkomsten gå till hälsa, sjukvård och mediciner. Man kan ju inte påstå att detta har blivit billigare med åren, snarare tvärtom. Därför gäller det att planera så man har sparande eller försäkringar som kan täcka framtida hälsoproblem.

Man bör också tänka på att ju närmare tiden man kommer mot att bli pensionär så bör man minska riskerna i de besparingar man satsat t.ex. vikta om lite till räntebärande placeringar.

Det är bra att spara så mycket man kan och se till att man har så stor buffert som möjligt. Ju tidigare man får ihop en stor portfölj – desto större möjlighet att ha en hög avkastning varje år på hela fondportföljen. Det är skillnad att få 10 % på 100 000 kr jämfört med att få det på 1 000 000 kr.

Om du är en person som använder kreditkort och har kreditkortskulder. Sluta med detta. Se till att betala av dem så fort som möjligt och använd det aldrig. Man ska bara ta lån om man ska ha en bostad. Annars ska man aldrig ta lån.

En ytterligare regel är: Om man inte får ett lån i en bank, så ska man inte ta lån någon annanstans heller. Du är inte kreditvärdig i så fall och bankens svar är till din hjälp för att du inte ska hamna i skuldfällan.

Om du råkar ha flera smålån – försök få din bank att lösa smålånen emot att ha ett enda lån. Det bästa är om lånet kan ha bostaden som säkerhet. Tänk på att ränta är kostnader som du inte får någonting för.

 Hur mycket eget kapital har du i bostaden? Det är bra om du har möjlighet att amortera av bostaden. När räntan är låg så är det ju inte så stort intresse av att göra det. Då kan man ju istället spara det i aktier eller fonder och när räntan börjar stiga så kan man ta ut pengarna från placeringarna och betala av lånet. Om du lyckas amortera av bostaden helt till den dagen du går i pension. Då har du dels ett billigt boende och du har möjlighet att sälja bostaden och på det sättet ha en buffert under din tid som pensionär.

Många pratar om att ha ett sparande för oförutsedda utgifter. Men jag ser ingen skillnad på sparande och sparande. Har du ett väl fungerande sparande i kapitalsparförsäkring eller aktie- eller fonddepå då har du den buffert som behövs. Så man behöver inte sätta upp konton för olika sorters sparande om man inte vill.

Sammanfattningsvis om sparandet inför pensionen

  • Sätt upp mål på månadsinkomst som pensionär.
  • Beakta hälso- och sjukvårdkostnader som pensionär.
  • Justera riskerna i dina placeringar ju närmare pensionsåldern du kommer.
  • Spara så mycket man kan. Få snabbt ihop en så stor buffert som möjligt.
  • Använd aldrig kreditkort.
  • Amortera på bostaden.